Summary
Swedish to English:   more detail...
  1. härska:
  2. Wiktionary:


Swedish

Detailed Translations for härska from Swedish to English

härska:

härska verb (härskar, härskade, härskat)

  1. härska (dominera; förhärska; råda)
  2. härska (förhärska; råda)
    to prevail
    • prevail verb (prevails, prevailed, prevailing)

Conjugations for härska:

presens
  1. härskar
  2. härskar
  3. härskar
  4. härskar
  5. härskar
  6. härskar
imperfekt
  1. härskade
  2. härskade
  3. härskade
  4. härskade
  5. härskade
  6. härskade
framtid 1
  1. kommer att härska
  2. kommer att härska
  3. kommer att härska
  4. kommer att härska
  5. kommer att härska
  6. kommer att härska
framtid 2
  1. skall härska
  2. skall härska
  3. skall härska
  4. skall härska
  5. skall härska
  6. skall härska
conditional
  1. skulle härska
  2. skulle härska
  3. skulle härska
  4. skulle härska
  5. skulle härska
  6. skulle härska
perfekt particip
  1. har härskat
  2. har härskat
  3. har härskat
  4. har härskat
  5. har härskat
  6. har härskat
imperfekt particip
  1. hade härskat
  2. hade härskat
  3. hade härskat
  4. hade härskat
  5. hade härskat
  6. hade härskat
blandad
  1. härska!
  2. härska!
  3. härskad
  4. härskande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Translation Matrix for härska:

VerbRelated TranslationsOther Translations
be the one in control dominera; förhärska; härska; råda
dominate dominera; förhärska; härska; råda bemäktiga; vara rådande
have the upper hand dominera; förhärska; härska; råda ha överhanden; råda; vara rådande
prevail förhärska; härska; råda bemäktiga; ha överhanden; råda; vara rådande

Synonyms for "härska":


Wiktionary Translations for härska:

härska
verb
  1. to exercise sovereign authority in
  2. exercise sovereign power

Cross Translation:
FromToVia
härska rule herrschen — Macht über jemand oder etwas ausüben
härska control; govern; rule; reign gouvernerdiriger une embarcation à l’aide d’un gouvernail.
härska reign; control; govern; rule régnerexercer le pouvoir souverain dans un état monarchique ; il se dit des princes souverains, même quand ils ne portent pas le titre de roi.